En omdebatterad fråga är om användandet av livsmedels- och fodergrödor som råvaror vid produktion av bioplaster innebär ett hot mot livsmedelsförsörjningen och den globala hungersituationen. I en färsk publikation uppger nu organisationen RCI att inget sådant hot föreligger och att tvärtom både miljön och livsmedelsförsörjningen kan tjäna på bioplastproduktion baserad på sådana grödor!
(2023-06-15) I sin publikation framhäver organisationen The Renewable Carbon Initiative (RCI), som har som syfte att påskynda övergången från fossilt kol till förnybart kol från biomassa, att den välbekanta biomassadebatten är subjektiv och inte helt baserad på bevis. RCI säger att hunger och svält i världen orsakas inte av att biomassa användas till annat än livsmedel och foder – exempelvis vid produktion av biobaserade kemikalier och material, typ bioplaster – utan den globala situationen beror i stället till största delen på klimatförändringar, konflikter, extrema ojämlikheter i välståndsfördelning, stort beroende av livsmedelsimport från industriländer, överkonsumtion av kött, förluster längs värdekedjan och på senare tid negativa effekter av covid-pandemin.
”Användningen av biomassa för industriella tillämpningar har å andra sidan potentialen att ersätta fossila råvaror och därmed bidra till den akut nödvändiga minskningen av fossila koldioxidutsläpp till vår atmosfär för att mildra klimatförändringarna”, skriver RCI i sin publikation.
RCI säger att det finns ett trängande behov av att bekämpa hungern i världen, men hävdar att användning av livsmedels- och fodergrödor för biobaserade kemikalier och material inte kommer att förvärra livsmedelssäkerheten utan i stället har potential att orsaka flera fördelar för både lokal och global livsmedelssäkerhet.
I publikationen listar RCI sju olika punkter där användande av livsmedels- och fodergrödor till produktion av biobaserade produkter, som biopolymerer, etc,, kan innebära fördelar:
1. Klimatet vinner. Det finns ett behov av att gå bort från fossila råvaror för att minska klimatförändringarna. Biobaserade material är en del av lösningen och kan därmed bidra till att mildra en av de främsta orsakerna till hunger i världen.
2. Jordproduktiviteten vinner. Det är den övergripande tillgången på åkermark som är viktig – inte vilka olika produkter som produceras av vilka grödor. Tillgången på odlingsbar mark – och därmed produktion av mat och foder på planeten – avgör vad som är som är möjligt och vad som inte är det. Livsmedels- och fodergrödor ger hög avkastning genom långsiktig optimering och bidrar dessutom med en mängd biprodukter som kan användas samtidigt i en mängd olika biobaserade applikationer, vilket gör att den tillgängliga odlingsmarken utnyttjas maximalt.
3. Miljön vinner. Ökad resurseffektivitet och produktivitet hos livsmedels- och fodergrödor och den minskade markytan, särskilt om jordbruksmetoderna förbättras för att bättre respektera markhälsa och ekosystem, innebär en vinst för miljön.
4. Bönderna vinner. Med fler alternativ att sälja sina odlade produkter till olika marknader (livsmedel, foder, biobränslen, materialindustri) får bönderna mer ekonomisk trygghet. Detta kan öka investeringarna och i slutändan tillgången på åkermark och säkerställa en hållbar landsbygdsutveckling för att upprätthålla EU:s jordbrukamål.
5. Marknadsstabiliteten vinner. Med ökad global tillgång på mat- och fodergrödor stabiliseras marknaden och risken för produktionsbrist och spekulationstoppar minskas. Inverkan av biobränslen och biobaserade material på livsmedelspriserna är försumbar.
6. Fodersäkerheten vinner. Proteinrika biprodukter ger högre värde åt fodergrödor (som också kan användas för att tillhandahålla protein för mänsklig näring).
7. Livsmedelsförsörjningen vinner. Med en ökande övergripande tillgång på ätbara grödor, som kan lagras och distribueras flexibelt i kristider, minskas riskerna för regionala hungerhändelser som beror på brister i försörjningskedjan.

Författarna till RCI:s publikation menar att frågan om hur man kan kombinera konventionell odling av specifika grödor för användande till livsmedel och foder med odling av sådana grödor för att producera biomaterial är komplex och kräver djupgående och detaljerade analyser.
”Valet av råmaterial i varje givet fall beror på många faktorer och är platsspecifikt. Det finns ingen ’one-size-fits-all’-lösning och förenklade påståenden kommer bara att distrahera och inte se till de verkliga orsakerna till hungern i världen utan i stället hindra en ung och innovativ industri från att utnyttja sin fulla potential och bidra till att milda klimatförändringarna samtidigt som man erbjuder mer hållbara biobaserade material”, skriver RCI i publikationen.
Organisationen The Renewable Carbon Initiative uppmuntrar nu till omfattande diskussioner som balanserar behovet av livsmedelssäkerhet mot de potentiella fördelarna med biobaserade material som härrör från livsmedels- och fodergrödor.
En kort version av RCI:s publikation kan laddas hem HÄR och en längre version finns HÄR.
Jerry Pettersson/JP Press Agency © 2023
jp.press@jppa.one
N.B.: Renewable Carbon Initiative (RCI) grundades i september 2020 och består av mer än 50 företag. etc. från hela den kemiska värdekedjan från råvaror till uttjänta produkter. Syftet med initiativet är att stödja och påskynda övergången från fossilt kol till förnybart kol från biomassa, direkt CO2-utnyttjande eller återvinning för alla organiska kemikalier och material. Bland medlemmarna finns kända varumärken som LEGO, Henkel och Beiersdorf och företag som Dow, Braskem, UPM Biofore, Borealis, Kemira, Neste, BASF, FKuR, Covestro och Alfa Laval.