I ett pågående forskningsprojekt, där bland annat Värmlands-baserade klustret Paper Province och forskare från Lunds universitet deltar, återanvänds restprodukter från pappersbruk på ett nytt sätt. Faller det väl ut kan bruken i framtiden producera både biovätgas och bioplast.
”Det här är ett första steg på vägen. Vi får en indikation om det fungerar”, säger Magnus Persson, innovationsrådgivare på Paper Province.
(2017-04-19) Egentligen handlar det om två olika forskningsprojekt, som slagits samman och som gynnar varandra. Forskare på Lunds universitet har hittat en bakterie, som bryter ner hemicellulosa, som annars är väldigt svårt att bryta ner. Vid nedbrytningen bildas biovätgas. Som restprodukt bildas även ättiksyra och det kommer väl till pass för det nystartade företaget Promiko i Lund, som behöver ättiksyran i sin tillverkning av bioplaster.
”Det blir första gången som de här två processerna testas i samma system”, säger Magnus Persson.
De båda projekten skiljer sig åt, när det gäller hur långt man kommit. Promiko har redan visat att produktionen av bioplast fungerar. När det gäller biovätgasen är projektet fortfarande på laborationsstadiet.
Förutom Promiko är tre andra samarbetspartners inblandade; RISE (tidigare SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut) som är projektledare, forskare från Lunds universitet och klustret Paper Province, som bidrar med sitt nätverk. Projektet har beviljats 500.000 kronor i bidrag av Energimyndigheten.
Proverna kommer att tas vid LignoCity i Bäckhammar och sändas till Lund för laboratorieundersökningar. Där mäts hur mycket vätgas, som bildas och resterna av ättiksyra går i sin tur vidare till bioplastprojektet.
Testanläggningen LignoCity är en öppen testbädd, som ligger vid Nordic Paper Bäckhammars bruk. Testbädden är ett samarbete mellan RISE, Nordic Paper och Paper Province med syfte att stimulera utvecklingen mot en skogsbaserad bioekonomi. Vid anläggningen utvinns lignin ur svartlut (bilden överst) och det är i restströmmen i den produktionen, som hemicellulosan finns.
”Det är mycket vi inte vet än. Om det visar sig, att det fungerar, blir det väldigt intressant att titta på var i bruken vi kan hitta användningsområden. Biovätgasen skulle kunna användas till interna transporter exempelvis”, säger Magnus Persson.
Fakta om projektet:
Projektnamn: Bioplatogen -innovativ produktion av biologisk vätgas med plaster från svartlut
Projektledare: Karin Willquist på RISE
Tidsplan: projektet sträcker sig från den 13 mars till den 13 september 2017.
Jerry Pettersson/JP Press Agency © 2017
jp.press@comhem.se
