Extrastark växtbaserad bioplast inspirerad av spindlars silke

Text:Jerry Pettersson
PUBLICERAD: 11 augusti 2026
Den nya majsproteinbaserade bioplasten tillverkas enligt en teknik som är inspirerad av hur spindlar producerar sina mycket starka silkestrådar via speciella spinnkörtlar i bakkroppen. (Bild PxHere)

Ett nederländskt forskarteam har utvecklat en växtbaserad bioplast som är extra stark och dessutom vattentålig och naturligt nedbrytbar. Plasten tillverkas med en teknik som inspirerats av hur spindlar producerar sina starka silkestrådar.

(2026-08-11) Den extrastarka bioplasten har utvecklats vid nederländska WUR (Wageningen University and Research) tillsammans med forskarkolleger i Amsterdam samt i Kina.

Forskarna har utgått från proteinet zein, som utvinns ur majs. Zein är sedan tidigare ett vanligt råmaterial för biobaserade fibrer och bioplaster, men det forskarna nu lyckats med är att framställa ett zein-baserat biomaterial som har hög styrka och dessutom är vattenbeständigt och som bryts ner relativ snabbt och lätt i naturen.

Forskarna kallar sitt nya biomaterial för ”plantymerer” och för att utveckla det vände man sig till naturen och inspirerades av den process som spindlar använder för att spinna sina starka silkestrådar.

Den tjocka blandningen av zein-protein, vatten och etanol kan rullas och ”manglas” ut till en tunn plastfilm, som sedan torkas innan användning. (Bild WUR)

För att skapa det nya plantymer-materialet löste forskarna upp zein-proteinet i en mix av etanol och vatten. Allt blandades tills det uppnådde en tjock, viskös proteinfas. Därefter kunde materialet antingen extruderas genom en liten öppning – typ som från en spindels spinnkörtel – eller rullas ut till tunna ark. Beroende på tillverkningsmetod kan plantymer-materialet användas antingen som fibrer till exempelvis textilier eller som plastfilm för förpackningar, etc.

”Det anmärkningsvärda i processen sker under bearbetningen”, säger Renko de Vries, docent i fysikalisk kemi och mjuk materia vid WUR.

Processen sägs inspireras av hur spindlar drar silke från sina spinnkörtlar. Renko de Vries förklarar att mekaniska krafter, som genereras under extrudering eller valsning, förändrar strukturen hos zeinproteinkedjorna, vilka omvandlas från fjäderliknande former (alfaspiraler) till platta strukturer (beta-ark). Dessa sammankopplas och bildar tvärbindningar utan att kräva kemiska tillsatser. Resultatet är en plast som är nästan lika stark som metall och avsevärt starkare än exempelvis konventionell fossil plast som polyeten (PE).

”Naturen använder ofta samma strategi. Spindelsilke är det mest kända exemplet, men liknande proteinnätverk finns hos musslor och bläckfiskar. Vi känner till denna mekanism från djur, men jag förväntade mig inte att uppnå samma effekt med ett växtprotein!”, konstaterar Renko de Vries.

Förutom styrkan erbjuder plantymer-materialet även bra vattenbeständighet och naturlig nedbrytbarhet Forskarna uppger att plantymerer efter en timme under vatten absorberar högst 25 procent av sin egen vikt. Att jämföras med exempelvis sojabaserade bioplast, som under samma tid absorberar cirka 175 procent av sin egen vikt! (När det gäller vattenbeständighet är dock konventionell PET överlägset och absorberar inte mer än 0,1 procent av sin egen vikt…)

Plantymer-materialet bryts ner relativt snabbt biologiskt utan att lämna kvar mikroplaster och inom fyra veckor ute i naturen har det mesta av plantymer-materialet försvunnit.

”Detta ger möjligheter inom jordbruket, där biologisk nedbrytbarhet ofta är viktigare än topprestanda”, säger Renko de Vries.

Forskarna anser att plantymer-materialets nedbrytbarhet även gör det lämpligt som biomaterial för produktion av engångsprodukter inom bestick, tallrikar, sugrör, etc.

De nederländska forskarna poängterar att plantymer-materialet fortfarande är i ett tidigt skede. Hittills har man bara kunnat producera en mycket begränsad mängd plastfilm. Forskarna säger att uppskalning av den zein-proteinbaserade tillverkningen är fullt möjlig, men man letar också alternativ till majsprotein, eftersom användning av detta till bioplastproduktion konkurrerar med majs till livsmedel och djurfoder. Parallellt med utvecklingen av plantymer-materialet testar forskarteamet därför redan nu alternativa råvaror som fjädrar från fjäderfäsektorn och restströmmar från ölproduktion.

Forskarna säger också att det återstår mycket tillämpad forskning och utveckling innan man kan använda såväl biomaterialet som produktionsprocessen för framställning av exempelvis reella förpackningsprodukter.

Jerry Pettersson/JP Press Agency © 2026
jp.press@jppa.one

Senaste nytt

vtt-cellulosafilm-utvald
Finsk forskning framhåller fördelarna med cellulosabaserade filmer
eubp-new-board-utvald
Viktigt mandat väntar för European Bioplastics nya styrelse
cutting-board-utvald
Nu är det dags för bioplastprodukter att ta plats i köket
birch-utvald
Bark från björkar ger effektiv biobaserad barriärbeläggning
adsorbi-01-utvald
Spin-off från Chalmers lanserar familj av biobaserade filtermedia
gaia-patent-utvald
Efter lång väntan: GAIA får europeiskt patentgodkännande